Pukavik
Startsida Pukavik Ysane och Norje Gammalstorp Andra närliggande socknar Länkar Kontakt
Bilder Andra närliggande socknar Sevärdigheter Mjällby Mörrum Torsö Snapphanarna Sölvesborg Näsum Brott och Straff

Gumarp

Stentoftenstenen

Beskrivning


Runsten med en sk galder, en förbannelseformel, som numera står i vapenhuset i Sölvesborgs kyrka. Runstenen påträffades 1820 i en åker utanför Gummarp.
Stentoftenstenen har den längsta, kända text med 24-typiga äldre runraden, den sk futharken. Inte mindre än 124 runtecken finns inristade. En av tolkningarna av huvudinskriften lyder så här:
Nya gjorde vården åt sina söner. Nya gjorde vården åt hirdmän. Hådulv gav sitt folk äring. Härjulv gav sitt folk sin segerkraft.

En annan tolkning lyder:
Åt nybyggarna, åt nykomlingarna gav Hådulv äring. Härjulv överöste dem med rikedom.

Efter huvudinskriften finns en förbannelseformel som kan tolkas så här:
Jag runornas mästare döjer här kraftfulla runor. Oavbrutet behäftad med arghet hemfallen till död genom trolldom är den som bryter detta minnesmärke.

I en annan tolkning med i stort sett samma innebörd sägs:
Mäktiga runors hemlighet dolde jag här, kraftfulla runor. Den som bryter detta minnesmärke ska ständigt plågas av arghet. Svekfull död ska drabba honom. Jag spår fördärv.

Stentoftenstenen kan troligen dateras till 600-talet e.kr.

 

 

Stiby Sissa

Beskrivning
Vid landsvägen väster om Stiby Backe står i en flack gravhög Stiby Sissa, en närmare två meter hög sten. Graven är från äldre järnålder och har troligen ingått i ett numera bortodlat gravfält i anslutning till den gamla byplatsen. Fornlämningen ligger på en bergklack, som erbjuder en ståtlig utsikt över det i äldre tid sanka slättområdet mellan Istaby och Stiby. Flera sägner är knutna till Stiby Sissa. Bl a sägs stenen vända sig när den känner doften av nybakat bröd.

 

 

Sölvesborgs Slottsruin

Beskrivning
Sölvesborgs slott började byggas på 1200-talet, men dess storhetstid började först ca 1360.
År 1452 brände Karl Knutsson slottet, och det blev 1525-26 en reträttplats för Sören Norby under hans sjörövarfärder.
År 1564 var slottets militära betydelse så gott som slut.
Under 1600-talet blev kärnan stenbrott och omkring 1750 var allt ruiner.
Fynd från undersökningar är utställda på Sölvesborgs museum.
I anslutning till Slottsruinen finns nu en vacker slottspark med mini-djurpark, strövområde samt en restaurang.

 

 

Sölvesborgsstenen

Beskrivning
Sölvesborgs yngsta runsten,daterad till tidig vikingatid, dvs 800-talet e. Kr.
Inskriften kan tolkas:
Vadi gjorde runorna efter sin son Asmund.

Placerad utanför S:t Nicolai kyrkas torn.

 

 

Valje Herrgård

Beskrivning
Valje Herrgård är en nyrenoverad 1700-talsherrgård med underbart läge invid Valjeviken. Här finns också en gourmetrestaurang samt övernattningsmöjligheter. Guidade turer efter beställning. Anläggningen är byggnadsminnesförklarad och vackert belägen i Valje Halvö naturreservat.

 

 

Höga Rör

Beskrivning
Höga Rör är ett bronsåldersröse från äldre bronsåldern (1800 - 1000 f kr). Röset är beläget på krönet av Mörby backe, med en vidsträckt utsikt över Listerlandet. Röset intar en särställning på Listerlandet där gravhögar av jord annars är helt dominerande under denna period.
Flera sägner är knutna till röset, bl a sägs Höga rör ha bildats när en jättekvinna tappade stenarna hon skulle kasta på kyrkan i Åhus. En annan sägen berättar att röset ska ha ruvat på en stor skatt, vaktad av en elak drake.

Plats, Ort
Mörby, Sölvesborg

 

 

Lörby Skog - järnåldersgravfält

Beskrivning
Vid de nordligaste gårdarna i Lörby finns ett omfattande fornlämningsområde med gravfält och fossila åkrar på krönet av en skogsbevuxen strandvall. Gravanläggningarna utgörs av stensättningar och resta stenar. Den största anläggningen kallas för Skebbas rör. Gravarna härrör från äldre järnåldern (ca 500 f Kr - 500 e Kr).

Över strandvallen sträcker sig en serie långsmala, fossila åkrar åtskilda av låga stensträngar. Åkersystemet, som representerar en mindre vanlig typ av fornlämningar är i sitt slag ett av de bäst bevarade i landet, troligen anlagda under medeltid.

Plats, Ort
Lörby, Sölvesborg

 

 

Listerländska

 är en dialekt inom gruppen nordostskånska mål som talas av några hundra personer på Listerlandet i västra Blekinge.

Flertalet talare är äldre, helt rena former av dialekten är ovanlig bland yngre även om spår märks i det nutida talspråket.

 

Fonetik!

 

Listerländska präglas av omfattande diftongering: ål - aul, äta - aida, en mås - äjna maus. De icke-tonande konsonanterna p, t och k blir efter lång vokal i medial och final position tonande b, d och g: sopa - soba, gata - gada, vik - vig. Vokalen "i" uttalas långt bak i svalget med tydligt j-efterslag: ij. Till skillnad från andra sydsvenska dialekter har listerländskan inte tungrots-r utan rullande, främre r. Före annan konsonant faller r bort och det föregående vokalljudet förlängs och blir mera öppet; båt uttalas alltså baut och bort uttalas bååat.

Svenskans sv blir till sje-ljud, så att svårt uttalas sjauat. V uttalas som engelskt w när det står efter annan konsonant: två - twau, kvart - kwaat. Listerländska ord: manet - aulawabel, åker - sticke, potatis - pära, orka - tya. Listerländska ordspråk: da a ente gjoat ij äjtt braurag, sa drängen (det är inte gjort i ett brådrask, sa drängen). Da a sau sjauat sau da gaua öva mitt fåstaunn å in pau sissas (det är så svårt att det går över mitt förstånd och in på hustruns).

 

Liten ordlista på Listerlänska!

 

 

aulskas = åldras
bid = sång
binnfäria = uppretad
bladdemösse = keps, modell äldre
bröle = mistlur
bålsia = klumpig
dreftakaa = luffare
flagglinevann = svagt te eller kaffe
flittnegel = skiftnyckel
flött = fästing
fåtröden = avundsjuk
gaussla = skor
gåttabed = smakbit, den bästa smakbiten
hauklet = kusligt
hialösa = otålig
hällörada = religiös
igane = ekorre
igna = lida av svindel
illavuan = inte känna sig helt bra
koksa = stirra envist
krösnasölte = lingonsylt
kåddaung = kondom
komma i bonkavis = komma i mängd, i grupper
lajbalasse = skrikhals
legepycke = leksak
lue = pojke
lödring = pojke i puberteten
makra = ha något för sig
mjussa = mumla
nackabåst = nackhår
nemma = behändig
obodalöst = går ej att lösa
pauflöen = framfusig
pinke = babyskjorta
päagröd = potatismos
reckalösa = ostadig
sajasticke = sädesåker
sau vuat = på så vis
sjaua = svår
slau mä lättena = vara lat
sprallevann = brännvin
taucke = tupp
te sies = vid sidan om
tjonkana = kinderna
udvaan = utmattad
vaung = större åker
weba = snabb
wia = skrika i falsett
åmbyttesko = inneskor
årria = virrig
äske = matlåda
ätteläen = eftergiven

 


Blekingska

 

 

 Bäikaos - bäckfåra
Spansker - högfärdig
Angla - spätta, flundra
Rebosar - grejor
Ferebora - tallkotte
Fyrefod - ödla
Pysa - koka över
Vaudakaia - hackspett
Träbonnar - trätofflor
Flipa - gapa
Utgravans - dödshungrig
Ställnegel - skiftnyckel
Aganehöna - Nyckelpiga
Utfärajille - begravning
Glaryn - glasögon
Duestol - Blåklint
Pugalus - gråsugga
Pustaböjda - rast
Dåka - småregna
Flakaläpp - pratkvarn
Bose - orm
Wideväva - vitsippa
Kröson - lingon
Feskmaug - fiskmås
Lomma- ficka
Tocke - tupp
Aktiver - sparsam
Kaus - båthamn
Pycke - leksak
Alliera-Väsnas

 

 

 

 

Copyright 2008 Pukavik